jagochrosaprickar

Dagens tänkta korta samtal till Folksam idag innebar ett samtal med en oerhört pratsam dam, Ingalill. Jag fick inte bara svar på 2 små frågor jag hade utan fick oxå lära mig följande:
- Att damen var ingift i en släkt som kom både från Katrineholm och Vingåker.
- Att det var många kändisar som kom från dessa trakter, Göran Persson till exempel.
- Att hon själv bodde i Göteborg.
- Att hon arbetade till kl.14.00 idag för hon hade arbetstidsförkortning. Så hade de ibland, klargjorde hon.
- Imorgon arbetar hon till kl17.00.
- Att damen varit i Thailand med hennes man och sitt enda barnbarn och föräldrarna för 4 månader sen.
-Att hon tyckte det var tokigt att solen inte lyste samt att det bara var 12 grader. Yr hade ju lovat 16 grader och sol!
- Damen redogjorde för konsumentköplagen samt en rad andra villkor.
- Att man absolut inte fick lura folk om man arbetade på Folksam, det förlorade de ju på, enligt Ingalill.

Samtalet tog 26 minuter. Jag fick dricka kaffe med Ingalill som eftermiddagsfikasällskap.

Hur tolkar man följande: " Ryggläge hole life long."
(Fint med felstavningen på hole/whole oxå..) 😊

- Varför la jag mina glasögon under filten i soffan så de råkade bli suttna på och helt sneda?
- Varför går läggningen alltid sämst när man är dyngtrött själv?
- varför har vi egentligen nagelband?
- Varför finns det inga billiga rockabilly klänningar?
- Varför har jag olika blodtryck i vänster och höger arm?

Och när har sommaren tänkt dyka upp med sina ljumma junikvällar?

Det fina med fotboll och när Sverige spelar är att man blir så fotbollskunnig. Det ingår liksom, vilket känns förträffligt! Dock vet jag inte riktigt vad mannen här i soffan tycker när jag lägger ut mina expertkommentarer.
Senaste expertkommentaren: "Märkligt att De (Sveriges fotbollsspelare) släpper allt bara för att Vi fått ett mål. Backarna borde täppa till bättre, jobba hårdare helt enkelt. Ja och herregud, vad gör forwardsen?!!"

Och VAD gör Jenny?? Var bara tyst, du kan faktiskt inget om fotboll på denna nivå.

Nu säger Alice ord - på riktigt!! Vissa ord har hon använt ett tag nu..Så stolt mamma! Alice säger: Mamma, pappa, hej, isss (kissen), ajaj..

Tokigt att ett av min dotters första ord skulle bli "ajaj".. ❤

Hårdhandskar mot bacillerna!! Nu kan man kalla oss Familjen Penicillin. Det är najs.

Lugnet har stilla lagt sig på Hagalund Gård. Nu säger vi Tack och God Natt denna dag och denna vecka!

Dessa ögonblick är magiska.

Oj, känner att jag verkligen inte vill klaga och detta ska absolut inte bli något klagoforum... Men just nu, i detta ögonblick har jag så grymt ont i halsen att jag lätt skulle lägga mig på operationsbordet imorgon. Detta är det värsta jag någonsin varit med om. Jag kan inte svälja, prata eller sova pga smärtan. Hals Mandlarna är så pass stora att de nuddar varandra och någon jädra beläggning har lagt sig över som ett täcke. "Hålet" i mitten som man brukar andas med krymper och krymper och jag får hela tiden fråga Danne för försäkran om att "hålet" fortfarande finns när andningspanik uppstår. Snälla, någon - operation behövs här NU!

"För i helvete, öka trycket."

Finns bara en man som slänger sig med dessa uttryck. Ni som känner'n vet oxå vem..

Och olycka är att vara där jag är, för då blir man sjuk.

❤Lycka är att vara där du är.❤

Helt stört vad snabbt det går med Alice just nu. Det händer så mycket varje dag. Bara på den senaste veckan har hon verkligen ändrats. Nu är hon super aktiv, hon sitter inte ned på hela dagen - hon vill stå, stå, stå heeeela tiden. För ca 2 veckor sedan tog hon sina första steg och hon går mellan soffbord och soffa typ hela tiden. Att gå utmed möbler är det största tidsfördrivet just nu. Hennes leksaker tittar hon inte åt längre, jo möjligtvis bollarna - de är fortfarande lite roliga. Man kan lugnt säga att det är full rulle ute i Hagalundsskogen just nu, både dagtid och nattetid - för sova på natten... Det har vi verkligen inte tid med just nu. Livet har på tok för mycket att erbjuda för att man ska sova bort det.

Vem. Vad. Hur.

Missat Stockholmsbesök hos finaste Emma pga. ytterliggare en halsfluss. Nu har familjen fått utegångsförbud (inte träffa andra bacilluskfyllda människor) i en vecka för att hinna bygga upp vårt immunförsvar. Nu banne mig SKA vi bli bra!!

Nu klättrar vi hela vägen uppför trappen alldeles själva... Och mammans fråga, var är grinden?

"Godmorgon, nu börjar stressen."
Klockrent citat som jag såg på bygglov som en liten kille hade vid sin säng.

Häromdagen skulle jag åka till tippen med ett fullt lass gammalt kök och golvplank. Min käre far skulle snällt hjälpa mig. Detta inget konstigt i sig utan en ganska vanlig företeelse. Denna gång gick det dock inte lika smärtfritt som det brukar. Kanske var det dömt att misslyckas redan från början. Okej, lägg ihop 1+1:
Obesiktat släp + inga lysen som fungerade + överfull last + last ej fastspänd + hård blåst + bortblåst last på vägen + civil 'farbror polis ute på vägen' i sin silversaab + stannar dotter och far + beordrar radarparet att plocka upp lasten + åker därifrån utan att ge böter = Aningen skakad, Men fnittrandes och toknöjd dotter/Fru/mamma.

Herregud, ibland ska man ha väldans tur. Och det hade vi denna dag, främst att ingen på vägen gjorde sig illa på våra flygandes plankor!! Men oxå - vilken jäkla BOT vi hade kunna fått. Då hade vi fått äta nudlar resten av sommaren vi.

Vi smyger upp, Alice och jag. Jag vet att det egentligen är tidigt, men i våra ögon har vi fått sovmorgon - ända till kl. 06.00. Min lilla tjej kramar mig hårt runt halsen. Jag njuter och tittar ut genom fönstret. Det finns inget i hela världen som slår dessa fantastiska små ögonblick i livet. Små vackra armar som hårt kramar sin mamma. Jag trycker henne hårt mot mig och viskar att "Jag älskar dig." Vi tittar åter ut genom fönstet, det liksom glittrar ute i gräset. Våra blickar möts och mitt hjärta håller på att sprängas.

Det finns inget mysigare än att krypa ned i sängen när det är regnrusk ute.

"Det finns bara en väg till glädje och det är att sluta bekymra sig över sådant man inte kan påverka".

Tack vännen för det citatet. Det gjorde min kväll.

Nuförtiden skäms jag nästan när folk frågar hur det är... Och jag ännu en gång säger att "jo då, det är sådär.." jag vill bara säga att "Jo tack, livet leker"!! (för det känns det som att det gör när hela familjen mår bra..)
Men som vanligt är ju lilltjejen tokförkyld med feber titt som tätt vilket leder till dålig sömn, mindre matlust, rutiner rubbade osv...Livet blir lite extra rörigt när småttingen är sjuk helt enkelt. Lägg därtill att föräldrarna inte håller sig friska så blir det en tråkig karusell som man bara vill hoppa av.

Jag vet inte hur många ÖF stunder, jobbfika, föräldragruppsfika, babysim m.m vi fått avstå. Trist och det suger verkligen i "Jennyssocialtarm". Idag när jag tackade nej till fika skämdes jag lite igen. Jag vet att jag inte ska, men folk kan ju faktiskt tro att jag inte vill träffa dom - men jag lovar er gott folk, det vill jag!

Nu kan vi snart börja lägga igen i köket och få ett golv igen... Fick hem trägolvet idag och det kommer bli sååå fint. Längtar verkligen tills vi har ett golv i köket igen. Just nu lagar jag mat i vardagsrummet, spaghetti o köttbullar blir det idag.. Ingen favorit direkt men aningen svårt att laga avancerade rätter just nu...

Som ett vanligt inslag varje vecka kör vi sjukstuga. Dock kör vi x2 vilket hör lite till ovanligheterna.

Jag undrar när Pink tänkt komma till Sverige nästa gång?!! Jag längtar och tänker ladda inför det..

Ja nu kan man lugnt säga att vi dragit igång renovering av köket. Återigen känns det som att man är med i drömkåken.

Fuskbyggare?? Ja kanske..

Man kan gå med vagnen, men oxå sitta i den!! Inga problem!!!😊

Bara idag har jag dödat en stor snigel och kört ihjäl en fågel som lyckades fastna framtill i gallret på bilen.. Inte så trevligt. Stackars snigel och fågel... Och se upp för mig idag, det verkar ju vara farligt att vara i min närhet...

Denna vecka har jag glömt 2 möten och kommit 20 minuter sent till ett annat. Sådär bra va?!