jagochrosaprickar

På midsommafton satt jag på toa över en halvtimme med lactosmage. Då passade jag på att fundera på ungefär hur många timmar man spenderat på toaletten på grund av lactos i maten på olika tillställningar/ utflykter / semestrar / hemmakvällar. Tappade räkningen ganska snabbt och insåg att det inte var någon ide att räkna. Det är mycket tid och jag funderade vidare också på alla konstiga sk. Toaletter man fått turen (?!) att besöka... Många minnen, men den som fasiken tar priset är på en glasbåtsutflykt på Cypern. Då var toaletten placerad i städskrubben på en yta av mindre än 1 kvm, dessutom låg utrymmet uppe hos kaptenen med bara en tunn vägg emellan och en skev dörr som INTE gick att stänga. Aningen jobbigt när man som lactoskvinna inte har något val utan leende backar in i städskrubben, ståendes (!) uträttar sina behov medan man krampaktigt håller i dörren. När spolningen dessutom visade sig vara ur funktion var känslan total. Lactoskvinnan klev leendes ur skrubben och smet snabbt bort, bort så långt man kan - på en liten glasbåt med max 20 passagerare.