Toppenpåsmärtdagen

Jag hoppas det är "toppenpåsmärtdagen" idag. Annars vetifaan. Jag har ganska hög smärttröskel. Men inatt och under eftermiddagen har värken varit grym. Jag vet knappt var jag ska ta vägen och vill typ slita av mig öronen som numera högt brusar. Att prata utan smärtlindring är inte att tänka på - så just nu väntar jag på att minutrarna ska gå så smärtlindringen kommer igång. Tur att min fina man och dotter piggar upp mig mellan varven. Och tur att jag har en sådan fin mamma och syster som oxå hjälper mig. ❤


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0