Vardagen i dess praktfulla skal
Det är dags för den dagliga kvällsduschen. Och det innebär allt som oftast en mamma/dotter dusch.. Vi slår två flugor i en smäll liksom - man behöver ju ändå tvättas och bli ren. Lika bra att slå ihop två duschar till en.
Jag slänger av mig kläderna och hoppar in i duschen samtidigt som jag försöker locka in en halvvild 15 månaders i duschen. Jag sitter ner på golvet (inte favoriten direkt - att sitta ner i duschen, men så mycket smidigare när den lilla rosa pricken är med och halkar omkring - och försöker febrilt få Alice att komma och sätta sig hos mig. I vanliga fall brukar jag alltid göra tvärtom - Alice in först, och sedan mamman...men fasiken, jag frös alltför mycket ikväll.
"Kom här Alice, titta på Ankan" säger jag och kvackar med den gula ankan. Alice går mot mig och liksom öppnar duschdörrarna till fullt läge. Jag fortsätter locka på henne. Alice låtsas inte höra mig och börjar småspringa bort, först till skötbordet för att plocka fram några blöjor och sedan springa vidare till toalettstolen för att "bygga torn" med blöjorna. Hon fortsätter tills lådan är tom och tornet liknar en skyskrapa. Jag själv sitter fortfarande på golvet, i duschen, tillsammans med en gul Anka och försöker få Den lilla rosa pricken att komma och duscha.
" Titta Ankan, kvack kvack" fortsätter jag men med en aningens mer spänd röst. Alice fortsätter att inte höra eller se varken mig eller ankan. Alice kastar sig vidare, in i kläddjungeln och in bland smutskläderna i tvättkorgen. Innan jag vet ordet av ligger alla smutsiga kläder som en ring runt tvättkorgen samt några strumpor inne hos mig, i duschen. Jag suckar och blundar ett ögonblick. När jag öppnar ögonen möter jag en leendes Alice ståendes inne hos mig och den gula ankan i duschen med mina trosor på huvudet och pappans kallingar slängda över axeln. "Men vad hände egentligen?" säger jag högt. Jag vet inte om jag pratar till Den lilla leendes rosa pricken eller till den gula ankan.
Ja. Vadfaaan hände? En frusen mamma. En gul anka. En rosa dotter. Ett blöjtorn. Mycket tvätt på fel ställe.
Det är härligt, livet. I dess praktfulla skal fullt med små vardagliga överraskningar.
