Tur
Häromdagen skulle jag åka till tippen med ett fullt lass gammalt kök och golvplank. Min käre far skulle snällt hjälpa mig. Detta inget konstigt i sig utan en ganska vanlig företeelse. Denna gång gick det dock inte lika smärtfritt som det brukar. Kanske var det dömt att misslyckas redan från början. Okej, lägg ihop 1+1:
Obesiktat släp + inga lysen som fungerade + överfull last + last ej fastspänd + hård blåst + bortblåst last på vägen + civil 'farbror polis ute på vägen' i sin silversaab + stannar dotter och far + beordrar radarparet att plocka upp lasten + åker därifrån utan att ge böter = Aningen skakad, Men fnittrandes och toknöjd dotter/Fru/mamma.
Herregud, ibland ska man ha väldans tur. Och det hade vi denna dag, främst att ingen på vägen gjorde sig illa på våra flygandes plankor!! Men oxå - vilken jäkla BOT vi hade kunna fått. Då hade vi fått äta nudlar resten av sommaren vi.
