En gång...

Det var en gång en Rosa Prick som satt i ett väntrum till en sjukssköterska. I samma väntrum, alldeles brevid satt ett äldre par i ...ja skulle tippa på 85 årsåldern typ. Det äldre paret försökte kommunicera, eller rättare sagt, de kommuicerade - Högt och ljudligt. Den Rosa pricken förstod direkt - aha, de är gamla och har svårt att höra.

Paret höll en aningen sur och butter ton mot varandra. Den Rosa pricken drömde sig bort och tänkte att de säkert varit varandras sällskap i många år - kanske sitter man så då, tänkte den Rosa Pricken.. Man behöver inte ens försöka vara trevlig mot den andre eller skämmas för någe längre, spann Den Rosa Pricken vidare. I samma ögonblick lutar sig den äldre Damen snett framåt, lyfter på ena skinkan och lägger av en B R A K S K I T. Brakskiten liksom ekar i väntrummet och alla vi andra som råkar befinna oss där tittar lite försynt bort mot Damen. Damen lutar sig därefter ännu längre fram och "låtsasläser på en tidning". Däreftergapar tystheten i rummet. Hennes Gubbe fortsatte att stirra rakt fram utan att blinka.

En sekund, en liten handling (egentligen bara En Dam som slappnade av i baken) men som förändrade och som bokstavligen lättade upp stämningen i rummet. Jag hade velat garva läppen av mig och tokfnittrat. Tack finaste Damen för Brakskiten - vi var nog flera som uppskattade den även om varken du eller din man inte direkt uppmärksammade den.


Kommentarer
Postat av: kajan

hahahaha, fyfan så kul! Tack jenny för skrattanfallet som jag fick nu ikväll <3

2012-06-13 @ 20:59:10
Postat av: Maggan

ha ha ha ha ha! Underbart Jenny! Allt lustigt händer dig!

2012-06-13 @ 23:13:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0