Back in business again
Ångesten kryper sig på. Hjärnan går på högvarv och jag känner i hela kroppen att jag inte inte inte vill. Jag vill oxå vara hemma längre med mitt barn, som flera av mina mammakompisar ska vara. Jag vill oxå kunna gå på alla Alices kompisars FÖRSTA kalas. Men det går inte, för jag ska börja jobba. Sådär ja, slut på det roliga - tillbaka till verkligheten. Jag känner mig grymt självisk när jag skriver detta, men JAG vill vara hemma med Alice. Så är det bara. Min käre man och Alice ska kompa här nu, först delar vi på det.. Vi är hemma halvtid båda två - men sen ska pappa vara hemma. Suck. Jag vet att De kommer få det hur bra som helst, det är inte det - finare pappa får man leta efter. Det är bara det att...ja jag vill nog oxå vara med på ett hörn.. Själviskt?.. Ja det skulle jag nog säga att jag känner mig. Och avundsjuk! Men tänk er själva.. Mammaledig i 13 (!!!) månader och sen börja jobba... Ibland har man ju jobbångest efter en helg. Förstå efter 13 månader!!! Missförstå mig inte, jag älskar mitt jobb - jag har ett jätte roligt jobb som jag verkligen trivs med.. Och jag tror nog att det kommer kännas bra - när allt lagt sig lite, när jag väl är igång och accepterat.. Men just nu, här i dagarna har jag en liten olustig känsla i magen.
